Vi började den fina kvällen med att vandra ut till fågeltornet i solskenet.
Uppslutningen var god, 10 st fågelintresserade vilket resulterade till ca 27 fågelarter under kvällens gång. Bland fikakorgar och tubkikare fick vi bl.a höra spelande grönbena, fiskgjuse, kricka och enkelbeckasin. En lyckad kväll tyckte vi alla.
Nils-Evert Gustafsson.

Nu är det dags att titta noga på alla koltrastliknande trastar. Är de försedda med en vit haklapp är det extra intressant. Hittar man en sådan fågel är det en ringtrast man tittar på. Den rastar i våra trakter fåtaligt från mitten av april och någon vecka framåt. Påträffas oftast på åkrar och i trädgårdar (även i tätorten). Skygg och försiktig. Uppträder oftast ensam, men kan blanda sig med andra trastflockar. Stannar högst ett par dagar på samma lokal. Ringtrasten häckar i klippig terräng och raviner i fjällkedjan.
Lycka till i fågelmarkerna!

Enligt rapportsystemet Svalan är det endast en ynka rapport om strömstaren under 2011 i vår kommun och det är Nils-Gunnar som har en observation från Strömmabäcken (Hannabads kvarn) den 23 januari. Flera ”säkra” lokaler, Vänneå, kraftstationerna med Broarna (Timsfors) i spetsen, saknar helt observationer.
Man kan göra det enkelt för sig och anta att den stränga vintern med igenfrusna vattendrag medfört att strömstaren fortsatt längre söderut. Dessutom har en lokal ändrat vattenflödet dramatiskt. Om detta är hela sanningen återstår att se. Artikeln gör inga fler analyser utan vill enbart uppmärksamma singelobsen och ge lite historik om emblemfågeln.

Från lokalbeskrivning på vår gamla hemsida finns följande text om Broarna i Timsfors: ”De tidigaste strömstararna anländer från nordväst i senare delen av oktober och de sista lämnar området i början av april. Genom ringmärkning har det visat sig att rörligheten bland fåglarna är stor i månadsskiftet oktober/november. Det fyller på med fåglar varje dag och det är inte ovanligt att 5-10 strömstarar setts samtidigt på en sträcka av ca 150 m”.

Under de senaste åren har Broarna inte alls haft dessa antal av strömstarar, en orsak är att flera dammluckor oftast är öppna, vilket medför starka strömmar och en alldeles för hög vattennivå. De stenar som i annars är synliga och strömstarens favoritplatser försvinner helt under vatten.

Strömstaren är som bekant föreningens emblemfågel och dess latinska namn Cinclus cinclus är även namnet på föreningsbladet – Cinclus. Det var vid föreningsmötet den 7 april 1987 det beslutades att strömstaren skulle bli föreningens emblemfågel i konkurrens av bl.a. kanadagås, fiskgjuse, duvhök och storspov.

En succéartad temadag om strömstaren med över 50-talet besökare ägde rum den 20 november 1993. Strömstaredagen gav också spalter i pressen, i P1:s Naturmorgon och även ett inslag i TV 2:s Mitt i naturen. Samma år sattes det också upp ett 20-tal strömstareholkar under broar och en strömstaregrupp bildades.
Även ringmärkning av strömstare startades upp som gav intressanta fynd och återfynd från Blekinge och Norge.

Året 1994 konstaterades sensationellt första häckningen och dessutom på två platser, i Vänneå (Fagerdala) och Fagerhultsån (Fägerhult) i maj månad. Det var bl.a. Roland & Astrid Hellström och Bengt Johannesson & Anita Dahlberg/Johannesson som bidrog till de unika fynden.

Lars-Erik Andréasson

Vi var elva medlemmar som samlades kl. 17:45 på parkeringen vid klubblokalen i Intäppan för den årliga uggleexkursionen och lika traditionsenligt Sven-Inge Andreasson som kvällens ledare.

Vädermässigt, verkade förutsättningarna nästan helt perfekta fram till ungefär middagstid. Visserligen var det mulet som helt skulle omintetgöra en extra stämningsfull kväll med en gnistrande stjärnhimmel.
Tyvärr, spolierades alla förväntningar av en allt mer tilltagande västlig vind under sena eftermiddagen, som skulle visa sig ge helt andra förutsättningar än det önskvärda.

Vi startade färden mot SO till klassiska ugglemarker i Högaholma, där skymningsfåglen sparvugglan skulle ge oss första utdelningen och så småningom även kattugglan. Så var det ju tänkt. Och så har det ju varit flera gånger tidigare. Det var dock knäpptyst på ugglefronten denna afton, trots lite lock och pock från Sven-Inges bandspelare. Sven-Inge hade tidigare i vecka haft ett par hoande kattugglor i området. Däremot störde vinden och säkert också negativt på ugglornas belägenhet för en kvällskonsert. Stämningen förbättrades inte heller av skogsmaskiner som störde i närheten. Tystheten är en raritet.

Sven-Inge föreslog att vi skulle avbryta för kvällen och istället kontakta honom när vädret är mer ugglevänligt och komma överens om andra chansen. Mobil 0706-46 27 92.
Extra glädjande, att vi var elva deltagare som anslöt till kvällens uggletur, tyvärr blev vi blåsta på konfekten denna gång. Men, som alla vet så kommer det genast nya chanser, kanske redan nästa vecka. Till sist, ett stort tack till Sven-Inge, för en trevlig kväll tillsammans.

Lars-Erik Andréasson